När någon i ens närhet får Alzheimers sjukdom förändras ofta samtalen gradvis. Personen kan ha svårt att hitta ord, tappa tråden mitt i en mening eller fråga samma sak flera gånger. Det kan kännas frustrerande och sorgligt för både den som är sjuk och för anhöriga. Med ett anpassat sätt att kommunicera går det ändå ofta att behålla närheten och förståelsen länge. Här är några praktiska råd.
Skapa goda förutsättningar för samtalet
En lugn miljö gör det lättare att koncentrera sig. Stäng av tv:n eller radion, sätt dig gärna mitt emot personen och få ögonkontakt innan du börjar prata. Säg personens namn och berätta vem du är om det behövs, utan att det känns som ett förhör.
- Tala lugnt och tydligt, men inte överdrivet långsamt eller högt
- Använd korta meningar och ta en sak i taget
- Ställ enkla frågor som går att svara ja eller nej på
- Ge gott om tid för svar och avbryt inte i onödan
Lyssna med mer än öronen
När orden blir färre blir kroppsspråk, ansiktsuttryck och tonfall viktigare. En person med Alzheimers kan ofta uppfatta stämningen i ett samtal även när innehållet blir svårt att följa. Ett vänligt leende, en lugn röst och en hand på axeln kan säga mycket.
Försök att lyssna efter känslan bakom orden. Om personen säger att hen vill åka hem, trots att hen redan är hemma, kan det handla om en längtan efter trygghet snarare än en faktisk plats. Bekräfta känslan, till exempel genom att säga att du förstår att hen känner sig orolig, i stället för att genast rätta.
Undvik att argumentera och rätta
Det är naturligt att vilja korrigera när någon minns fel, men det leder ofta till konflikter och ledsamhet. Om det inte är viktigt för säkerheten kan det vara bättre att låta en felaktig detalj passera.
- Undvik frågor som “Kommer du inte ihåg?”
- Byt samtalsämne försiktigt om personen blir upprörd
- Visa bilder eller föremål som stöd när orden inte räcker
- Gör gärna saker tillsammans, som att titta i ett fotoalbum eller lyssna på musik
Gemensamma aktiviteter kan ibland ge mer kontakt än ett samtal. Musik och gamla minnen från ungdomen finns ofta kvar länge.
Ta hand om dig själv också
Att vara anhörig kräver mycket tålamod, och ingen lyckas varje gång. Det är helt normalt att ibland bli irriterad eller ledsen. Prata med andra i samma situation, och ta reda på vilket anhörigstöd som finns i din kommun. Du kan också läsa mer om hur det är att leva som anhörig till en alzheimersjuk.
Om kommunikationen förändras snabbt, eller om personen plötsligt blir mer förvirrad än vanligt, är det viktigt att kontakta vården. Plötsliga förändringar kan ibland ha andra orsaker, till exempel en infektion eller biverkningar av läkemedel, som behöver undersökas av en läkare.